(In English here.)
Vi gör något helt annat än att inleda den här texten med att hyckla. När indiepop-klubben Cosy Den startades, var artistbokningarna de första åren säkert till 80% män. Helt enkelt visste man inte bättre, eller, framför allt tänktes det alldeles för lite på sådant. Cosy Den har försökt bättra sig, utan att för den sakens skull göra någon större affär av det hela; eftersom det är smått störande när snubbar exempelvis går och skriker slagord i megafon på 8:e mars - det har legats ganska lågt. Dock har Cosy Den emellanåt öppet kritiserat andra, som obekymrat kört på, synbarligen utan att överhuvudtaget resonera kring den här aspekten.
Festivalen började som ett femårsjubileums-firande i dagarna fem då klubben fyllde fem år, 2009. I år hålls alltså festivalen, som kort och gott heter Cosy Den 2012, för fjärde året och gången. Detta sker sista veckan i juli i och kring Stockholm; mestadels i Haninge men även i stan och i Stigtomta. Artister som Cats on fire och Le Muhr står på scen. Varför just sista veckan i juli? Det krockar ju med Emmaboda.
Jo, DN Kultur gjorde en rundringning (2011-12-19) efter Ladyfests genomgång av vilka som bokar artister till sommarens festivaler, och antydde att den stora övervikten män i dess artistfält kanske har något att göra med att det nästan enbart är män som sätter ihop dem. Emmabodafestivalens bokare Håkan Karlssons uttalanden i artikeln blev droppen för vårt vidkommande.
Vi bokar bara bra artister. Nej, vi tänker inte på handikappade och krymplingar eller något annat. Vi bokar det vi tycker om och det som passar. Vi gör en fest för oss själva. Detta intresserar oss inte ett dugg. Ärligt talat, jag undrar vem det är som bryr sig egentligen. Det är inte vårt uppdrag att titta på sånt.
- Så du håller inte med om att ni som arrangörer har ett ansvar?
Nej, det tycker jag inte. Jag kan ju inte påverka heller. Jag kan inte boka en bunt med skit och sälja 300 biljetter. Det är en konstig approach att ha till musiken. Jag respekterar verkligen jämställdhetsideal, men det är inget jag kan lägga in i mitt arbete och jag är stolt över att jag inte gör det.
Du har skapat dig själv enorma problem om du ska utgå ifrån kön i stället för musik. Kvinnor är inte sämre på något sätt men det finns ett mycket smalare utbud. Bland kvinnliga dj:er finns det knappt några alternativ. Utan tanke på innehåll så kan man boka jämställt. Men om man vill att det ska vara bra så finns det inte 50/50 att tillgå.
Vi hoppas att Håkan är lika stolt över hyllningen signerad GenusNytt. Man kan naturligtvis ha olika åsikter i den här frågan, men ett minimum är att man ställer upp på en feministisk grundsyn (det vill säga: insikten om att kvinnor är strukturellt underordnade män, och viljan att förändra detta). Det gör samtliga artister (och förhoppningsvis även samtliga besökare) på sommarens Cosy Den-festival.
Indiepop är en skenbart väldigt politiskt korrekt subkultur där do it yourself, socialism, riot grrrl och alla möjliga angränsande, sympatiska ideal och tankegångar är norm. Men - den som skrapar på dess yta, ser snabbt att den politiska korrekta subkulturen sträcker sig till en viss gräns. Indiepopen är inte befriad från strukturell stigmatisering - långt därifrån. Den som inte är fullständigt haveristliberalt lagd ser snabbt att dylika mönster ("vad kul att du vill spela i popband, fler tjejer borde verkligen ta plats, går det bra med triangel förresten?") i allra högsta grad existerar även i vår skyddade lilla verkstad; Emmabodafestivalens bokare och hans uttalanden är ett övertydligt exempel. Detta är ett försök att aktivt motarbeta sådant.
Detta är en högst avsiktlig och argsint krock med Emmabodafestivalen. Cosy Den - som ordnat över 300 konserter och får ses som en om än ganska småskalig så ändå tämligen etablerad aktör - är minst lika mån om att jämställdister ska känna sig ovälkomna på arrangemangen som om det vore rasister detta handlade om.
Vi ses!
Cosy Den 2012
